Dagens blogg får inledas med en bild av mina två rosor som envist stått ut trots kölden. Denna gång är det sista bilden på rosorna eftersom lillan plockade dom igår, men mycket glädje har dom tillfört i höstmörkret.

Var till Betesda i kväll och lyssnade till skön sång av både sångarna och söndagsskolebarnen, samt en predikan av Ingmar Rönn. Den gav så mycket! Den representerade det jag funderat över i många dagar och det som blivit jätteviktigt för mig efter min utbrändhet. Jag fick mig också en tankeställare som förhoppningsvis skall ge mera efter jag fått fundera en tid. Har haft mera tid att tänka den senaste tiden pga. min förkylning, orkar man inte annat så ser nog hjärnan till att tänka i alla fall. Att predikan handlade om just de sakerna gjorde mig glad och gav mig en sån energi. Här behöver man inte sitta själv med funderingarna, vi är många!

Jag och lilltjejen såg till att ta in en liten del av hösten, i form av kvistar från en buske jag tycker är som vackrast på hösten när bladen fallit. På sommaren är den alldeles grön men på hösten går kvistarna i rött-brunt.

Imorgon skall jag ha stora tjejen till HVC, för hon har så mycket slem nu igen och hade varit dålig ikväll hos mommo. Ikväll hade det inte gått att anstränga sig något, så imorgon måste jag få en tid så vi får kolla hela tjejen.